Jag jobbar de flesta måndagkvällarna. 3 av 4. Den 4:e slutar jag 13. Idag är det inte någon sådan måndag utan det är min 11-20 kväll. Hann gå en promenad i morse med innan. Det var nästan vår känsla ute tyckte jag idag. Härligt!
På lunchen åt jag på varuhuset. Det är rätt smidigt att knalla in där och ta lite 
köttbullar eller dagens. Såg de här fina glasen Diod. Dom var sänkta till 5 kr stycket nu! Gott att ha som vatten glas...att dricka vatten ur blå glas gör att vattnet ser så gott ut :). Hade Ittalas innan men där är inte så många kvar så jag kan mycket väl tänka mig att inhandla några Diod!
Märkligt det där med glas. Helt plötsligt känns det som om man står utan helt. Liksom med lakan. Jag har fått köpa på mig ett par ombyten nu...dom går sönder tillsammans!
Sonen har kräkt i kväll. Klagar på huvudvärk och mår inte bra... sambon får stanna hemma imorgon. Jag har ett möte som jag måste vara på som gäller min pappa. Han är inte så pigg längre. Det är tufft att se en "hjälte" bli så förändrad. Samtidigt inser jag att man har liksom gått igenom en förändring några år. Det är inget som kommit plötsligt det här. Har blivit lite härdad kanske. Har mått dåligt länge för hur han har förändrats.Jag inser det så väl nu. Man har döljt det man anat för omvärlden , hållt det inom sig. Man har kunnat vänja sig lite i taget att inget blir som det var för några år seadn. Jag vet inte men så känns det just nu. Jag får ett val. Välja att gå ner mig själv för detta och vara ledsen och må dåligt eller leva vidare.Känns som om jag har haft min sorg i min förlust så länge. Min pappa är dement. Känns märkligt att säga det. Att skriva det. Det gäller ju min pappa!
köttbullar eller dagens. Såg de här fina glasen Diod. Dom var sänkta till 5 kr stycket nu! Gott att ha som vatten glas...att dricka vatten ur blå glas gör att vattnet ser så gott ut :). Hade Ittalas innan men där är inte så många kvar så jag kan mycket väl tänka mig att inhandla några Diod!Märkligt det där med glas. Helt plötsligt känns det som om man står utan helt. Liksom med lakan. Jag har fått köpa på mig ett par ombyten nu...dom går sönder tillsammans!
Sonen har kräkt i kväll. Klagar på huvudvärk och mår inte bra... sambon får stanna hemma imorgon. Jag har ett möte som jag måste vara på som gäller min pappa. Han är inte så pigg längre. Det är tufft att se en "hjälte" bli så förändrad. Samtidigt inser jag att man har liksom gått igenom en förändring några år. Det är inget som kommit plötsligt det här. Har blivit lite härdad kanske. Har mått dåligt länge för hur han har förändrats.Jag inser det så väl nu. Man har döljt det man anat för omvärlden , hållt det inom sig. Man har kunnat vänja sig lite i taget att inget blir som det var för några år seadn. Jag vet inte men så känns det just nu. Jag får ett val. Välja att gå ner mig själv för detta och vara ledsen och må dåligt eller leva vidare.Känns som om jag har haft min sorg i min förlust så länge. Min pappa är dement. Känns märkligt att säga det. Att skriva det. Det gäller ju min pappa!
7 kommentarer:
Ja visst ÄR det konstigt det dä med vardagstingen, helt plötsligt är det trasigt. Och ofta händer allt samtidigt. Det är som är nu: tvättmaskinen, torktumlaren, symaskinen och igår brakade strykbrädan...
Men det är som du säger, man har ett val, acceptera eller gräva ner sig. Det gäller ju allt i livet.
Jag FÖRSTÅR att det tar på dig!!!
STYRKE KRAM från EVa
Varm kram....
Javisst är det konstigt det där med glas och lakan, just nu är vi inne i en svacka på lakanfronten. Dock får maken tillskott av trasor under denna tid. :-)
Föräldrar ja, det känns inom en när de blir gamla. Mina är med där nu, men vi måste ju välja att leva vidare, men nog är det jobbigt för man vill ju ha det som det var. Man vill ju att ens föräldrar skall finnas där jämt.
Massor med kramisar till dig.
Ja visst är det väl tur... att smaken är som baken ibland. ;) Jag gillar honom i alla fall och ännu mer efter jag har sett honom på Stjärnor på Slottet där han visar att han verkligen är något mer än bara den där skrattande Loffe.
M I N D I
Så fina glas. Tänk vad det kan förändras och det på kort tid. man får vara glad för den tid man har.
Ha en bra vecka!
Kram Ullis
Du går igenom samma sak som jag gör just nu. Min mamma som inte är så gammal (fyller 70 i aug) är dement. För tillfället klarar hon sig hemma, med hjälp av min pappa, men det dröjer inte länge förrän hon kommer att behöva demensboende. Jag har äntligen lyckats genomdriva så att pappa har börjat ta hjälp av avlastning 2x2 tim/vecka för annars stoppar inte han så länge till. Det var en stor sorg när jag insåg att jag numera är "mamma" till min egen mamma. /Kristine från augustibarnen.
Usch ja det är aldrig kul när de blir gamla och inte klarar sig själva.
Hoppas magsjukan gick över fort och att ni andra klarade er sedan.
Kramsi MAlin
Skicka en kommentar