Så trött

Vad är det nu...? 3 nätter i rad som jag vaknat vid 3 tiden och kan inte somna om. Detta tar kål på mig och sambon. Han har det lika dant... som ett band över bröstet...helt slut är vi.
Vilken energi detta skol**lve*e tar! Jag brukar inte ta i men detta gör mig så vansinnig...
Sambon sa till mig att eg ska man inte ta åt sig så och engagera sig så man mår dåligt. Vi är friska vi har vårt hem , våra älskade barn är friska och fina barn... det är ju inte vårt fel om skolan går åt pipan...sen sa han: Men jag känner ändå det som om man har förväntan på sig att man ska fixa det... så pendlar vi hela tiden...i dag var han i radion och imorgon kommer det i båda tidningarna...
På onsdag kommer politikernas beslut...på torsdag är det över...

Sen något totalt oväntat som hände på jobbet. Jag är som i en dimma...så oändligt trött men min chef kom fram till mig och ville prata med mig så vi gick iväg...hon frågade hur det är osv...jag har berättat om allt med skolan och även lite andra saker så småsnackade vi lite...
-Jag ville prata med dig eg om och fråga om du aldrig har tänkt på att söka till aspiranten?
Aspiranten är en intern chefsutbildning på mitt jobb och jag ska vara ärlig och säga att tanken har aldrig ens slagit mig! Aldrig någonsin har jag sett mig själv som en deltagare i den utbildningen.
Hon gav lite olika argument till varför hon frågade och att hon bara hade kännt att hon måste slänga ut frågan till mig... Jag var halvt skrattandes och så tagen på sängen men ändå väldigt glad över det hon sa och de motiveringar hon gav mig... Tänk på det till höstens uttagning sa hon....

Tänk vad lite man vet vad folk tycker och tänker om en ;-)